Sri lanka dag 15-17 Arugam bay till Tangalle

Arugam bay var tyvärr en besvikelse.

Hela stället handlar om surf och inget annat och eftersom det inte var säsong för det så var det helt öde. Nästan alla restauranger och guesthoses mm var stängda. Stranden var fantastiskt vacker och mycket lång och förhållandevis ren och även den öde. Det gjorde ju inte så mycket men det var heller inget gött strandhäng. Det var hett och svårt att få skugga. Arnes place där vi bodde var inte alls så majsigt som det beskrevs. Dels låg det liksom en tomt in från stranden så man såg inte barnen om de badade så vi var liksom tvungna att gå till stranden med väska varje gång vi ville bada. Rummet var sjavigt på ett ocharmigt sätt. Toaletten låg separat. Wi-fi funkade sällan och dåligt. Personalen var bakis och trött. Det var massor med mygg och hål i myggnäten. Första natten sov vi inte mycket pga hettan, de högljudda fläktarna och pga montering av våra medhavda myggnät efter att Elmo blivit sönderstucken. Vi funderade på arr försöka hitta nån annanstans att bo och vi

hittade faktiskt ett mycket bättre och billigare ställe men fick ingen kontakt med personalen och var lite mesiga så till slut bestämde vi oss för att dra efter två nätter istf fyra som vi bokat.

Första dagen badade vi en hel del under eftermiddagen och på kvällen letade vi restaurang och åt till slut dyr och inte så god mat på ett rätt mysigt ställe medan vi tittade på naturprogram på en tv.

Andra dagen morgonbadade vi och jag tog en lång prommis hela stranden bort till surfplatsen baby point, förbi alla fiskare som kommit in med sina nät. Överallt dessa vackra båtar, hungriga hundar och de svarta kråkfåglar som är överallt och män, nästan bara män. Arugam bay är strikt muslimskt så bara att vara vit och gå i vanliga kläder typ en klänning eller linne och shorts ogillas och man känner sig rätt uttittad. Många är väldigt trevliga iaf. De pratar och hejar och vinkar och frågar varifrån man kommer och småsnackar lite.

Väl tillbaka då beställde vi lite frulla på Arnes vilket tog en evighet men alla var nöjda med frukt och curd alt nutellamacka.

Vid halv elva hade vi fått dit en surfbräda och en bodyboard och gav oss ner till stranden. Elmo har fått konstiga utslag runt ögonen och hade svårt att vara i det salta vattnet. Vi körde på med bodyboarden då vågorna var lite för korta för att surfa. Efter en äcklig dyr lunch på ett stelt hotell så gav vi oss av till baby point och där gick det riktigt bra för Elmo att surfa. Många srilankeser som badade där. De är lite roliga när de badar för de har alla kläder på, jeans eller klänning eller vad som. Sen står de i täta klungor, gissningsvis som nån slags säkerhetsgrej. Många åker till stranden och går ner och bara lägger sig med sina kläder i vattenbrynet. Hela familjer kan ligga så i timmar.

På kvällen fick vi en jättefin avslutning när vi följde kannor med brinnande olja från vägen till stranden och restaurangdelen (stay golden). Peter blev nafsad av en arg hund på vägen in, det var ganska läskigt. Ägaren kom och tog hand om hunden och tog oss säkert till bordet och försäkrade sig om att vi var ok. Maten och servicen var FENOMENAL! Jag gick på rekommendation och åt vitlöksrotti med dahl och kokossambal (fräsch gegga av riven kokos, chili, lime, tomat). Så gott. Ginger beer till det. Det är väldigt ofta som restaurangerna inte säljer alkohol, men de verkar ok med att folk tar med egen. Vi har aldrig gjort det för vi hittar ju aldrig nånstans att köpa.

Till efterrätt nutellapannkaka med banan. 🙂

Idag har vi tagit en bil till Tangalle.

Chaffisen visste ett ställe vi kunde äta frukost med både inhemsk mat och western. Right… det blev äckligt ris med äckliga röror. Barna åt nada. Knappt jag heller för jag mådde illa. Vi köpte med några kex. Chaffisen frågade om vi ville åka den 15 km längre vägen vid Yala där han lovade att vi skulle se elefanter vid vägen. Visst. Vi såg en elefant som stod mitt på vägen! Coolt! Men då gasade han på järnet och bara brände förbi framför snabeln på den innan vi knappt hann reagera. Sen ville han ha extra betalt för detta… för att ta oss till vår cabana så fick vi hoppa ur bilen och ta en linfärja över en flod innan vi kunde åka vidare sista biten med tuktuk. Och det var verkligen en linfärja för det var en gubbe som drog pråmen fram i rep. Roligt. Mindre roligt att det är lika sugigt här. Vi har råkat boka in oss på ett skitställe bland div resorts. Det är 300 m till havet, men i havet går inte bada pga strömmar och sanden är för het för att vara på. Vi lämnade vårt hus med plastgolv, byggplast i taket, felkonstruerat badrum (duschen först och sen ska vattnet rinna över hela golvet ner i avloppet i hörnet på andra sidan förbi toan) och den icke engelsktalande managern och gick till första bästa resort och åt lunch. Sen gick nåt snett och vi blev ovänner vid diskussionen om vi skulle försöka byta boende och så kom det lite regn och så gick hela em och nu har Elmo 38,7 i feber så han sover medan Malte och peter gått ut för att äta.

Summa summarum: vi kommer inte komma ihåg den här delen av resan som den bästa.

Annonser
Publicerat i anna, Resa | Lämna en kommentar

Hundar och andra djur

Det är svårt att se djuren här. Det är många som lider. Det finns många vildhundar och de är ofta i ganska gott hull, men de har mycket hudåkommor och klåda. En del är helt hårlösa. En del har glest med hår så man ser att huden är tjock och helt krackelerad. En del har stora sår som varet rinner ur. En del har brutna ben som läkt ihop fel och många haltar. Vi har sett hundar som inte kunnat använda sina bakben. I Kalpitiya fanns hunden Tommy som var förlamad i bakbenen och drog sig fram på sina framben i gruset. Det benet som mest låg ner mot marken hade han ett stort infekterat sår. Benet var väldigt svullet, medan det andra var helt utan muskler. Det var fruktansvärt. Jag pratade med ägaren och han sa att han varit hos veterinären med Tommy och att de tyckt man skulle avliva. Han frågade in jag tyckte han skulle ”sacrifice” honom. Jag sa ja och jag sa också till honom innan vi åkte att han behövde höra nåt för hunden och han sa att han skulle till vet igen veckan efter. Mer kan jag inte göra. Att se den stackars hunden släpa sitt sår i gruset drog ner upplevelsen av vår annars så härliga vistelse där och det gjorde det svårt gör mig att sova på nätterna.

Man gissar ju att de livnär sig på sopor, men var de dricker är en gåta.

Vi har sett en elefant som man kunde rida på med kedjor mellan benen.

Vi har sett en kedjad apa i kjol.

Barnen och peter såg en hund bli påkörd men det är så mycket barnen hann säga innan P stoppade dem som tur var.

Att inte fler hundar (än en) ligger överkörda längs vägarna är underligt för de ligger och sover ute på asfalten. Kanske för att det är mer bitande insekter vid sidan i gruset?

Kor strövar bland soporna i vägkanterna och vad de dricker är oklart. En del står bundna i kedjor utan vatten, hela dagarna. Många är smala men inte utmärglade.

Jag vet att jag inte kan hjälpa dem, men det är svårt att se.

De flesta hundar bryr sig i te om folk eller så kommer dddeundergivet svansande och vill va nära men igår när vi skulle t en restaurang så var det en som nafsade P i benet.

Publicerat i anna | Lämna en kommentar

Sri lanka dag 14 Ella nyårsafton

Sri lanka

Igår åt vi frulla kl 7 och slapp aporna men till P:s stora glädje i sällskap av en liten ekorre.

Sen begav vi oss på en liten vandring upp på Little Adams peak. Den ligger bara 2,5 km från byn. Det skulle vara bra skyltat enligt Lonely planet och en blogg vi läst men det var det inte. Den här gången frågade vi iaf innan vi gått alltför långt åt fel håll.

Vandringen upp var enkel, längs en rätt bred grusväg genom ett teplantage. Det största problemet var brist på toalett och Maltes trötta ben. Men en liten avstickarstig i buskarna, bra balans-pauser och peptalk löste det.

Väl uppe var utsikten makalös 360 grader! Vi såg över till Ella rock, extremt branta teplantage och bergstoppar med gloria av molntussar.

Vi gick till fancy 98 acres och tog varsin drink (och toabesök) på den magnifika terassen med utsikt mot Little Adams peak. Där bodde de gutt di rike.

När vi kom tillbak gick till tredje våningen på Serenity bar för att komma iväg lite från avgaserna. Vi fick plats i en soffa och hängde där några timmar med några öl, riktigt god och fräsch mat, drinkar till barnen och efterrätt ackompanjerade av riktigt go musik.

Sen hoppsan, fick vi stressa tillbaka tull rummet för att hinna duscha av oss lite för Elmo och jag hade bokat massage på det jättefina hotellet bredvid oss, Zion view, med utsikt över Ella gap.

Vi hade inte behövt duscha för de kletade ner hela oss inkl håret med väldoftande olja. Det var underbart skönt.

Vi avslutade kvällen med skönt häng och god mat på populära Chill café.

Vid nio låg vi i sängen och det lät som kriget kommit. Smällarna de har här är SINNESSJUKT högljudda. Trodde vi inte skulle få en blund pga artilleriet men med öronproppar i så vaknade jag bara till runt 12 ovh sov sen gott resten av natten.

Nu är vi på väg i bil tull Arugam bay. Fint att se hur landskapet ändras och ah så värt att inte ta bussen.

Förresten berättade Mario, när vi träffade honom härom kvällen, att hans tågresa mellan Kandy och Ella var förfärlig. Fast han var först på stationen halv fem (pga bed bugs där han bodde) så hade han fått stå 7 h och det var extrem trängsel. TUR att vi avstyrde de planerna.

Publicerat i anna, Resa | Lämna en kommentar

Sri lanka dag 13 Ella

Eftersom taket inte är tätt mot väggen och vi bor liksom i etage så var set rätt svårt att sova när ett gäng satt och skränade ovanför oss till halv fyra. Då och då kom tåget skramlande förbi och tutade. Och så klev det lite kallt. Så när morgonen kom var iaf jag lite trött. Vi fick frukosten serverad ute på balkongen. Vi har träd precis utanför och det kom apor. Först tyckte vi det var kul men sen blev det närgångna, det blev lite kaos med skrik och tjut och vi försökte mota bort, men en kom in och tog rotti från bordet medan vi gömde oss innanför dörren. Hahaha!

Efter dessa äventyr var vi pigga och bestämde oss för att gå de 2,5 km till rawana falls. Vi gick längs den smala superkringliga vägen men alla stora fordon. Vi gick väl fel då förstås för vi kom liksom aldrig fram. Till slut fick vi ta en tuktuk och vi hamnade då så klart vid det stora fallet. Det var väl fint men inte så värt. Man stod liksom mitt på vägen och tittade på det. Ingen naturupplevelse direkt. Tillbaka var det ju enbart uppför och efter en halvtimme eller så så fick vi tag på en tuktuk som ville köra hem oss. Konstigt det där, när man vill ha en så hittar man ingen ledig men när man bara vill gå i lugn och ro då stannar de hela tiden och frågar om vi vill åka med.

Vi åt jättegod lunch på chill café. Riktigt goda drinkar och mat. Jag tog en pizza som smakade exakt som pizzan vi åt i USA när jag var au pair. Till det passionsfruktmojito. Det var en riktig restaurang, inte bara en hotellrestaurang! Liksom lite genomtänkt och mysigt. (Tyvärr kom då och då stank från toan ut i restaurangen men det och de rätt höga priserna var det enda dåliga).

Efter lite vila och dusch så gick vi på shoppingrunda och köpte lite te, krimskrams, en väska och P köpte ett par superfina blå haremsbyxor samt rakade sig på salong.

Vi försökte hitta nåt lite mysigt kafeliknande för drink och nåt lätt tilltugg då vi inte var jättehungrig. Men alla ställen ligger ju längs den smala vägen och det är så oerhört hög tragik men ingen avgasrening så det luktar och är väldigt bullrigt. Vi åkte till Ella över nyår för vi läst att det var så mysigt. Det är fel ord. Stan är i princip en gata som man går igenom på 5 min. Längs den ligger butiker, restauranger och boenden. Det som skiljer från övriga platser är att det är mycket mer turistigt. Vilket ju kan vara mysigt, som vid dagens lunch. Det ligger också så vackert beläget bland bergen och teodlingarna. Men man har fullt sjå att inte bli påkörd så det är lite svårt att njuta här. De bullriga motorerna, de svarta stinkande avgaserna och allt tutande tar rätt mycket ork. Ok, tillbaka till kvällen och drinken. Vi hade läst om Dream inn café och gick dit. Vi fick efter ett tag sitta i en lite mer loungig möbel med dynor och kuddar och beställde in drinkar, smoothies, peter tog en panini och vi andra pineapple boat. Det visade sig vara en hel urgröpt anmanas ett fylld med fruktsallad. Oerhört gott. Peter fick syn på vår vän fridykaren Mario på gatan! Han bar röd mössa vilket ju var väldigt passande då P tycker han liknar Jack Coustau. Så vi hojtade på honom och han gjorde oss sällskap. Roligt! Nu är kl 21 och vi ligger som vanligt redan i sängen.

Imorgon little Adams peak!

Publicerat i anna, Resa | Lämna en kommentar

Sri lanka dag 12 resa till Ella

I går var det inget party utan vi kunde somna till syrsorna. Jag sov lite oroligt men som när man sover i tält så är det nästan bara lite mysigt att vakna till då och då.

Efter att ha pratat med ägaren till Elephant watch hut på telefon då han fick mig att lova att INTE ta tåget då det skulle vara så hemskt och proppfullt (pga skollov och semestrar) så satte han mig i kontakt med en chaffis som skulle komma med bil till kandy som kunde köra oss till Ella för 92 dollar. Vi nappade på det.

Bussturen var galen! Bussen börjar rulla innan man är på, folk får liksom springa in i farten. Vi satt längst bak. Sätena var pyttesmå. Längst fram fanns en tv med en man med ett palmblad av vass som predikade(?). Volymen var mycket mycket hög! Det var ingen ac utan fönster och dörrarna var öppna så man blev helt urblåst. Efter nån timme bytte de till musik istället ännu värre. Det hoppade på mer och mer folk. Barnet bredvid oss kräktes. Vi visste inte hur lång tid det skulle ta (2-3 h) och vi försökte tala im för biljettmannen var vi ville gå av efter instruktioner fr bilmannen men det var oklart om han förstod. Men jorå efter 3 h sa de till oss att gå av och då stod där en bil. Med en annan man som pratade dålig engelska. Han körde oss iaf så bra så bra. Han sa att det skulle ta 4 h men vi var inte framme förrän efter 7… jag mådde illa och hade int i huvudet så jag var glad att vi inte tog tåget. Det var ändå väldigt dimmigt så vi hade nig inte fått hela det planerade nöjet av tågresan. Vyerna när vi körde över bergen och teplantagerna var otrolig!!! Vi stannade och åt vid ett litet vattenfall. Vägen var extremt kurvig och det var bara några meters raksträcka i taget. Svårt att sova när man kastades hit och dit.

När vi till slut kom fram till Ella så hade chaffisen svårt att hitta vårt ställe, mest beroende på att när han frågade folk så sa han att han letade efter green hotell fast det heter eco green cottages. Till slut blev det iaf rätt men då hade han skrapat sönder den fina bilen under på den branta guppiga uppförsbacken.

Rummet är i tegel, med målat cementgolv, i mitten en stor pelare, plåttak och fleecefiltar till täcken. Å vad mysigt! utropade P.

Kaklet i badrummet på Ella green cottages

Publicerat i anna, Resa | Lämna en kommentar

Sri lanka dag 11 Habarana safari mm

Sri lanka dag 11

I går åkte vi från Trincomalee med buss. Det tog 2 h att ta sig till Habarana och Elephant watch hut där vi bor nu. Vi bor i ett trädhus på pålar i ett träd. Där är två rum med två sängar i varje. Det finns ett till trädhus och en mer hyddalik boning. I mitten är en liten köksdel med några bord, en brasa och lite grönsaksodling. Det är väldigt mysigt att bo helt öppet så här. Det är inga väggar men det finns som presenning man kan dra ner.

Igår hade vi inga planer och vi kom redan kl 11. När vi klev av bussen så var ser en jättesnäll man som hjälpte oss att få tag i två tuktuks och de tog oss till en mataffär där vi köpte lite frukt och nudlar eftersom de sa att vårt boende var ”in the jungle”.

När vi kom så var det några där som bar våra väskor. Ingen pratade direkt engelska eller verkade ha koll på att vi skulle komma.

En stund senare var bara en tandlös lång kvinna kvar. När vi skulle göra våra nudlar så låg hon vid den lilla köksstationen och sov. Allt kändes lite underligt eftersom vi läst att de var så extremt hjälpsamma på det här stället. Det finns heller inget internet så vi var liksom lite strandade eftersom vi behövde ordna med lite bussåkande och sånt.

Ungarna var nöjda för de spolade upp vatten i ett stort nedgrävt cementrör där de badade.

När vi precis bestämt oss för att åka och se om vi kunde hitta annat boende, efter att ha slappat där ett par timmar, så kom 4 australiensiskor och även lite mer folk. Det visade sig att vi iaf skulle få middag där på kvällen och vi fick svar på lite frågor om buss och tåg. Vi bestämde oss för att stanna och fick en mysig kväll med brasa, rice and curry, Uno, påfåglar och en kall öl.

Tyvärr var det värsta partyt med orkester en bit bort så det var lite svårt att somna. Jag sov rätt gott iaf även om jag alltid känner mig lite orolig när jag är oskyddad. Vem som helst skulle ju kunna kliva in här. Vår enda barriär är ett myggnät…

Jag vaknade vid sex och vi fick en fin soluppgång.

Vi fick en lite annorlunda (kall) frukost och sen åkte vi tuktuk med en cool snubbe till piddurangala det näst största ”berget”. Vi klev upp för hundratals trappsteg, alla i olika form och höjd. På vägen låg en del heliga grottbuddor så jag fick ha en lånad sjal på benen. Sista biten var det stora block man fick klänga sig upp på. Men så värt för det var så cool utsikt över djungeln och till Sigiriya rock, där vi såg hur människor likt myror sakta gick uppför trapporna på den branta klippväggen. Tack gode gud att vi inte var där, det hade jag aldrig vågat eller orkat.

När vi kom till vår tuktukman igen så körde han oss till foten av sigiriya så vi såg hur det verkligen såg ut som en elefant på ena sidan. Konstigt att de kallas lejonklippan…

Vi löpte med oss lite inhemsk mat från en affär, som olika slags piroger. De var så klart så starka att Malte inte kunde äta dem alls. Men de var rätt goda.

Efter lite vila kom vår safarisnubbe och vi dividerade lite om vi skulle åka till Minneriya där han visste att det var mycket elefanter men också väldigt mycket fordon eller Kaudulla där det var okänt antal elefant men färre fordon. Vi chansade på Kaudulla och så rätt det blev!!! Efter att ha kört 20 min till parken och sen nån halvtimme guidning där inne med krokodil, hjortar, örnar, iguaner, en stående orm, kameleont (som guiden såg medan han körde och den var kanske tio cm lång…!) mm så kom vi fram till en flock på ca 90 elefanter!!! Och där var BARA VI!!! Vi stod och tittade på dem i säkert en timme. Det var magiskt! En helt fantastisk upplevelse sim jag alltid kommer bära med mig. De kom närmre och närmre bilen o h var så nära att vi till slut fick rulla undan. Det var en bäbis med frisyr som jag ville ta hem och ha på tomten. Så SÖT!!!!! Det var många ungar i olika storlekar men den här minsta var så enastående gullig.

Nu känns det som om vi inte kan åka på mer safari för allt kommer bli en besvikelse efter dessa två!

Nu är australiensarna iväg med kvinnan som sov i ”köket” och lagar vår kvällsmat. Vi har helt släckt i kojan och syrsorna spelar så oerhört högt runt om oss. Det luktar lite rök från brasan som pyr här nere. Så underbart.

Imorgon ska vi på nåt vis åka vidare till Ella, helst med tåg men det är oklart…

Publicerat i anna | Lämna en kommentar

Dag 9 trincomalee

Längst ner till höger är barnen tillsammans med underbara mr Kadira som är manager här på Dyke rest.

Publicerat i anna, Resa | Lämna en kommentar